lördag 4 september 2010

Stor saknad!

1978-05-05 / 2010-07-25

Igår var vi i Kalix för att ta farväl av min storkusin Mattias som lämnade oss i sommar..
Han var alderles för ung o det har tagi väldigt hårt på familj o vänner..



Detta var en väldigt tung upplevelse på många sätt men det var endå skönt att få ta ett ordentligt avsked.
Jag o Julia öppnade med att sjunga "Angel" av Judas Priest.. det är en sång han tyckte mycket om o jag tyckte att den var väldigt passande..
Men jag har varit väldigt nervös för att framföra den.. om de alls skulle gå.. Men av många anledningar så kände jag att jag var skyldigt honom att ta mig samman o bara fixa de.. O de blev jättefint. Julia är ganska van att sjunga på begravningar så att hennes röst skulle hålla var jag aldrig särskilt orolig för utan de var nog bara för min egen prestation.. men de gick över förväntan så det var ju skönt.

När Jag voltade med bilen o åkte in akut till Sunderbyn så var du först på plats (förutom mamma) som tittade till mig för att se hur jag mådde..
Jag vet att du har det bättre där du är nu men det gör inte att det gör mindre ont för oss som är kvar.

Den här bilden är väldigt viktig för mig.. det var den även innan... För den togs precis innan min skolbal i 9n år 2000... (borde det ha varit)..
Jag var definitivt inte en av de populära tjejerna i skolan o var ganska mobbad hela mellan o högstadiet.. o jag kommer ihåg den ångesten jag kände inför skolbalen.. Jag viste ju att jag inte hade någon att gå med o våra lärare hade bestämt att alla skulle ha med en date o hade man ingen så skulle man säga till så blev man ihopplaserad med någon man, son eller bror som gick att hitta..
Total förnedring alltså...
Jag viste inte hur jag skulle göra för jag ville ju gå, jag hade ju sytt klänningen själv o så.. Så i sista minuten ringde jag till Mattias (utan särskilt hopp) o frågade om han skulle vilja ta med mig på balen o ha sa självklart!
Han kom o hämtade mig med sin flashiga bil i finkostym o allt o körde mig till balen där han lät mig glänsa en hel kväll.. Han gjorde en kväll av förnedring till en kväll att minnas.
O i mitt huvud kändes de som att alla på balen undrade vad det var för en snygg kille som var där med mig.. *skrattar*

Det var en väldigt fin dikt som lästes upp på begravningen..

Döden är ingenting
Jag har bara gått in i rummet intill
Jag är jag och du är du
Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande
Nämn mig vid namn
Tala till mig på samma sätt som du brukade
Ändra inte ditt tonfall, håll sorgen borta
Skratta med mig som vi alltid brukade skratta åt varagens småting tillsammans
Var med mig, le med mig
Tänk på mig
Livets mening är densamma som alltid
Ingenting har skett som förendrar detta
Livet går vidare därför att det måste gå vidare
Döden är ju bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap
Jag finns där, allderles nära
Allt är väl

Angel - Den är till dig... Jag vet att du spelar med på riffet! <3

Vi ses i Nangijala my man!

5 kommentarer:

  1. Beklagar sorgen, varma kramar till dig och hela familjen.
    Vem har skrivit dikten? Den var otroligt fin.

    SvaraRadera
  2. Jag vet inte vem som skrivit dikten.. det stod "okänd författare"... så..
    Tack ska du ha i alla fall

    SvaraRadera
  3. Blev rörd här trots att jag inte kände honom. Du har skrivit så fint och dikten var väldigt vacker. Jag har ju en syster som är i "rummet intill" eller var hon nu håller hus...himlen? Jag funderar över vart hon tog vägen ibland...

    SvaraRadera
  4. Det viste jag inte... Jag kan inte ens tänka mig in i sorgen att mista en syster.. även om jag var nära att göra de själv för några år sen..
    Men tack ska du ha.

    SvaraRadera